Idag åkte jag till optikern för att se hur billiga glasen från Kina var..det visade sig då att dem inte tillverkar min styrka där utan att jag redan har de billigaste glasen och bäst av allt: Nu kostar de bara 1900:- stycket istället för de 1000:- de kostat innan! Det är skevt som fan att man ska betala mer desto sämre man ser! Jag har inte valt att se såhär dåligt och det finns inget jag kunnat göra för att undvika mina synfel! Känns som ett jävla piskrapp att stå där och inte ha råd med en så livsnödvändig sak! Jag är så arg just nu!!!

För ett par dagar sedan upptäckte jag att anti-reflex behandlingen och saker börjar försvinna från mina glasögon. Visserligen är de bara två år gamla men jag är osäker på om jag inte behöver ett par nya glasögon för synens skull...mitt dilemma ligger nu i hur jag ska göra. Jag har ingen inkomst och inga pengar till att köpa glasögon till fullpris (ca. 4000-5000 kr) och jag har inte heller råd att se dåligt. Jag skäms varje gång denna tanke kommer upp. Jag skäms för att inte har råd med ett av de viktigaste sakerna i mitt liv! Jag har provat skicka efter glasögon på nätet men det blir aldrig bra. Funderar nu på att se hur mkt billigare glasen från Kina är vilket gör att jag, om jag beställer det, bryter mot den etik och moral jag har. Dels blir det långt att frakta glasen miljömässigt sätt och dels vet man aldrig hur arbetarnas arbetsförhållanden ser ut...

Jag ser ingen logik i varför man inte kan få lite bidrag till glasen. Löständer får man bidrag till, övriga tandläkarbesök får man en masstaxa på som blir billigare allt eftersom. Detsamma gäller mediciner som man får gratis när man är uppe i en summa på 1800:- Läkarbesök får man gratis i ett år när man betalat 900:-. Hörapparater får kosta max 500:- har jag missat ngt? Övriga hjälpmedel får man hjälp med men inte när det kommer till synen! *andas!*

Man kan alltså råka ut för det mesta och få ekonomisk hjälp eller underlättande...så varför inte till synen? Jag personligen har astigmatism, ganska kraftigt brytningsfel och enligt siffrorna ligger min syn på runt -9 (normalsyn ligger på ca -+ 0.0) sammanfattat är jag i stort sett blind och skulle inte ens kunna jobba med att måla dominobrickor om jag inte hade glasögon. 

Vad tycker ni? 

Mamma och pappa kommer hem från Örebro idag! Hoppas att de har massa mjöl med sig så att jag kan baka bröd för det finns bara en halv limpa kvar av det jag bakade!

Nu till rubriken...

Igår jobbade Nathalie på Safe Area i Värnamo så jag åkte dit för att mysa och kolla lite på film. Runt 18.00 ringer min bror och säger att han ska åka till Hånger. Efter som att det går så bra för mig på SA, jag har t.o.m ätit där, ber jag Kalle mata kaninerna innan han åker. Han säger att han inte vet men det finns skrivet på lapp! Så jag får helt enkelt åka hem och sen sitta själv resten av kvällen BARA för att han inte pallade läsa på en lapp! Behandla andra som du själv vill bli behandlad. Eller så gör man som brorsan och gör typ allt dem ber om men får inget tillbaka!

Det har alltid varit så synd om min lillebror, han är så liten, han är en kille, han förstår inte...HALLÅ! Han är 13 månader yngre än mig, skärpning!

Idag har mamma och pappa åkt med faster och farbror till Örebro för en liten semester. Jag får egentligen inte köra deras nya bil men jag kände mig lite busig så jag tog den ändå ner till Konsum. 

Jag har även varit ute i skogen och plockat blåbär, det finns hur många som helst, tyvärr är myggen också där.

Av blåbären har jag gjort laktosfri, hemmagjord, gräddglass! Har även kokat lite lemonad!

Ska eventuellt å bada med kusinen lite senare.

I övrigt mår jag okej och är trött men det är väl för att blodtrycket är lågt...

Vet ni vad jag verkligen gillar...att få kommentarer av er läsare här så kommentera mera!

Bye!

En av kaninhonorna, Maja, har fått bebisar! Oskar är pappa och först trodde vi bara det var 2 ungar men det visade sig vara hela 5 stycken! Här kommer de första bilderna exklusivt för er läsare!

I söndags fortsatte mina bravader..det kändes inte bra alls egentligen men jag packade ihop en väska och åkte till lägenheten i Växjö. Det är flera månader sedan jag var där senast och när jag lämnade lägenheten sist såg det ut som en knarkarkvart papper över hela golvet, sängen var obäddad jag hade inte ens diskat eller tagit ut soporna. Mitt liv var upp och ner, hopplös och ett helvete...

När jag vred om nyckeln till lägenheten blundade jag och tänkte att innanför dörren var mitt gamla dåliga jag och nu skulle där städas och renas för att ge ett bättre jag en chans. Sakta öppnade jag dörren och såg en skinande ren lägenhet. Syster Anna har under sin semester städat och gjort iordning min lägenhet i hemlighet hon har t.o.m tvättat en del av mina kläder!

På kvällenkom Sandra till mig och vi hade hur mysigt som helst. Först käkade vi lite mat och snackade om allt möjligt som hänt de senaste månaderna sedan gjorde vi te och kollade på film. Dagen efter åkte jag till syster och hämtade mina kläder hon tvättat och så bjöd hon på pannkakor!

När jag kom tillbaka till lägenheten plockade och städade jag lite, rensade ut med rökelser och havssalt så nu ska allt det onda vara ute. Åkte hem på kvällen till föräldrarna igen...

Jag har stått emot och mött många rädslor och paniktillfällen, speciellt de senaste dagarna, men jag vill ändå säga att bara för att man gjort ngt som detta en gång så går allt över...jag fortsätter kämpa..även om det inte syns eller verkar så..paniken och rädslorna försvinner inte på många gånger om det vart så lätt att allt löste sig bara man fixade det en gång skulle jag vara supermodig men så enkelt är det inte det är bara att acceptera att livet är så...

Igår var en intressant kväll..jag kände verkligen inte för att vara hemma med pappa utan lyckades ta mig till Ann i Lindåsen. Där var även Natta och Lovisa. Anna och Lovisa är sjuksköterskor så Ann tog mitt blodtryck..90/70!  Vi tjattrade och gjorde oss iordning för att sedan åka till High Chaparall! Träffade min kusin där som hade energi utan dess like och kunde helt enkelt inte sluta dansa! ^^

Kände mig verkligen så jäkla snygg igår med!! En av Lovisas kompisar frågade henne om jag var singel *hihi* men han var blyg och tittade mest på mig...blev även förföljd av en snusk som tafsade och skit men blä på honom! 

Jag var verkligen duktig igår och motade bort paniken flera gånger men jag är grymt trött idag och var psykiskt utmattad när jag kom hem. En väldigt rolig kväll med härliga människor!

Najt, najt ^^

Jag hade varit vaken ett tag när pappa ropade från köket om vi skulle äta frukost ihop. Jag reste mig upp ur sängen för att svara  men jag kom inte så långt. 
- Pappa jag...Sedan slocknade allt. Jag stödde mig mot väggen och gled längre och längre bort i mitt medvetande. Synen försvann, det stack i tungan och armarna ryckte i konstiga spasmer, jag visste inte längre var jag var. Konstiga tankar dök upp i huvudet. Nästa sak jag minns är hur pappa står och håller i mig och frågar vad som händer. Sakta återvänder synen, spasmer och sticken i tungan försvinner. Jag hade precis haft ett rejält blodtrycksfall. Omskakad leder pappa mig tillbaka till sängen där jag lägger mig ner, fortfarande yr i huvudet, somnar jag sedan och drömmar mardrömmar från lågstadiet med knäpp lärare, elaka klasskamrater och mina desperata försök att få dem att förstå varför jag inte är som alla andra...